Tankar runt det nya jobbet
Det drar ihop sig. Dagarna går fort. På måndag är det tre veckor kvar tills jag börjar jobba. Jag som skulle vara ledig en hel evighet. Den evigheten gick snabbt.
Jag tycker att det ska bli spännande. Min Matilda som arbetar på sjukhuset i Karlskrona, visade mig häromdagen var jag kunde beställa en namnskylt. Enligt henne var det ett måste. Det var roligt att titta, men jag har bestämt mig för att avvakta. Se hur allt blir.
Thomas drömmer om att jag ska svassa runt i en vit rock. Att jag ska se viktig ut med tio pennor i fickan, och beslutsamhet i blicken. Matilda upplyste honom om att jag då skulle bli ganska unik. Alla går numera i byxor och tunika eller pikétröja.
Mitt enda problem just nu är, att det inte ska finnas tillräckligt stora storlekar i sjukhuskläderna. Den här sommaren har jag rusat upp i vikt, och jag vågar inte längre väga mig. Kanske slår Thomas dröm in. Kanske är en övervintrad vit sjukhusrock från fornstora dar det enda som går på mig.
Min enda tröst är att det förmodligen blir mycket spring på sjukhuset, och mindre tid till att stoppa i mig.
Jag pratade med min blivande chef för några dagar sedan. Hon var i full färd med att fixa ett höj- och sänkbart skrivbord, data och telefon till mitt rum. Det lät så mysigt och välkomnande.
Det betyder mycket att någon bryr sig om att jag ska komma. Att någon anstränger sig för att det ska bli bra för mig. Det känns lyxigt.
Det blir mycket nytt. Nya rutiner, och ett helt nytt sätt att arbeta på. Det är spännande, men också lite skrämmande. Jag kommer att få lära mig en massa nya saker, och det ser jag fram emot. Arbetskamraterna är nya, men ryktet är det bästa. Det bådar gott.
Jag tror att det här kommer att bli bra. Jag kommer säkert att kunna krångla mig i något i klädesväg, och jag kommer snart att komma in i det nya arbetssättet. Jag kommer att lära känna mina nya arbetskamrater, och med tiden kommer jag förhoppningsvis att bli gammal i gemet även här.
Det känns som att jag kommer att få det bra.
Ha en härlig dag! / Ingrid
Jag tycker att det ska bli spännande. Min Matilda som arbetar på sjukhuset i Karlskrona, visade mig häromdagen var jag kunde beställa en namnskylt. Enligt henne var det ett måste. Det var roligt att titta, men jag har bestämt mig för att avvakta. Se hur allt blir.
Thomas drömmer om att jag ska svassa runt i en vit rock. Att jag ska se viktig ut med tio pennor i fickan, och beslutsamhet i blicken. Matilda upplyste honom om att jag då skulle bli ganska unik. Alla går numera i byxor och tunika eller pikétröja.
Mitt enda problem just nu är, att det inte ska finnas tillräckligt stora storlekar i sjukhuskläderna. Den här sommaren har jag rusat upp i vikt, och jag vågar inte längre väga mig. Kanske slår Thomas dröm in. Kanske är en övervintrad vit sjukhusrock från fornstora dar det enda som går på mig.
Min enda tröst är att det förmodligen blir mycket spring på sjukhuset, och mindre tid till att stoppa i mig.
Jag pratade med min blivande chef för några dagar sedan. Hon var i full färd med att fixa ett höj- och sänkbart skrivbord, data och telefon till mitt rum. Det lät så mysigt och välkomnande.
Det betyder mycket att någon bryr sig om att jag ska komma. Att någon anstränger sig för att det ska bli bra för mig. Det känns lyxigt.
Det blir mycket nytt. Nya rutiner, och ett helt nytt sätt att arbeta på. Det är spännande, men också lite skrämmande. Jag kommer att få lära mig en massa nya saker, och det ser jag fram emot. Arbetskamraterna är nya, men ryktet är det bästa. Det bådar gott.
Jag tror att det här kommer att bli bra. Jag kommer säkert att kunna krångla mig i något i klädesväg, och jag kommer snart att komma in i det nya arbetssättet. Jag kommer att lära känna mina nya arbetskamrater, och med tiden kommer jag förhoppningsvis att bli gammal i gemet även här.
Det känns som att jag kommer att få det bra.
Ha en härlig dag! / Ingrid