Tankar om livet
Ännu en dag full av sol. Ikväll ska jag iväg, och kommer hem sent. Thomas och Denise får se vad de hittar på i matlagningsväg. Det är alltid spännande. Variationen är enorm.
Idag hade mamma inte tid att fika innan jag körde till jobbet vid halv tio. Ruben och hon skulle iväg och handla. Så jag fick koka mitt kaffe själv i husvagnen.
Igår eftermiddag träffade jag hos mamma en äldre man, som kom i ett ärende. Han var lite pratsjuk, och vi satt en stund i mammas vardagsrum. Han hade varit änkling i fem år nu och saknaden efter frun var stor.
Samma man berättade i början av december för mig att hemtjänsten hade varit hemma hos honom och satt upp en julstjärna och en adventsljusstake. Sedan sa han något som berörde mig djupt. Han sa: ”Men du vet, det spelar ingen roll. Det är ändå inte samma sak som när hon gjorde det.”
Jag har tänkt mycket på det. Thomas och jag är så otroligt nära. Vi gör nästan allt tillsammans och vi har alltid så roligt. Vi lever ett kaotiskt liv, men har på något sätt hittat vår plats i det. För oss är det vardag.
Jag tar det så för givet. Att han alltid finns där, och att han också alltid kommer att finnas där.
Men tanken på att en dag…
Det är viktigt att vara rädd om det man har omkring sig. Att man är rädd om sina närmaste. Att man tar vara på livet. Det går så fort.
Jag vet allt det där. Jag försöker att vara närvarande i stunden. Jag försöker njuta av det lilla. Reflektera över hur bra jag har det. Det går inte alltid så bra.
Ibland är jag trött och irriterad, och då är det Thomas som får ta det. Ibland händer det något på jobbet, och då finns Thomas där.
Men det kanske är så det måste vara. Kanske måste livet vara lite tufft ibland, för att vi till fullo ska kunna uppskatta det goda.
Så livet fortsätter att rulla på. Med goda dagar och med mindre goda dagar.
Det upp till oss att göra det bästa av det.
Ha en härlig kväll! / Ingrid
Idag hade mamma inte tid att fika innan jag körde till jobbet vid halv tio. Ruben och hon skulle iväg och handla. Så jag fick koka mitt kaffe själv i husvagnen.
Igår eftermiddag träffade jag hos mamma en äldre man, som kom i ett ärende. Han var lite pratsjuk, och vi satt en stund i mammas vardagsrum. Han hade varit änkling i fem år nu och saknaden efter frun var stor.
Samma man berättade i början av december för mig att hemtjänsten hade varit hemma hos honom och satt upp en julstjärna och en adventsljusstake. Sedan sa han något som berörde mig djupt. Han sa: ”Men du vet, det spelar ingen roll. Det är ändå inte samma sak som när hon gjorde det.”
Jag har tänkt mycket på det. Thomas och jag är så otroligt nära. Vi gör nästan allt tillsammans och vi har alltid så roligt. Vi lever ett kaotiskt liv, men har på något sätt hittat vår plats i det. För oss är det vardag.
Jag tar det så för givet. Att han alltid finns där, och att han också alltid kommer att finnas där.
Men tanken på att en dag…
Det är viktigt att vara rädd om det man har omkring sig. Att man är rädd om sina närmaste. Att man tar vara på livet. Det går så fort.
Jag vet allt det där. Jag försöker att vara närvarande i stunden. Jag försöker njuta av det lilla. Reflektera över hur bra jag har det. Det går inte alltid så bra.
Ibland är jag trött och irriterad, och då är det Thomas som får ta det. Ibland händer det något på jobbet, och då finns Thomas där.
Men det kanske är så det måste vara. Kanske måste livet vara lite tufft ibland, för att vi till fullo ska kunna uppskatta det goda.
Så livet fortsätter att rulla på. Med goda dagar och med mindre goda dagar.
Det upp till oss att göra det bästa av det.
Ha en härlig kväll! / Ingrid