Sista dagen på detta fantastiska ställe.
Så går den här allra sista dagen på det här fantastiska stället mot sitt slut. Väskorna är packade. Förhoppningsvis har vi fått med det mesta. Det enda som nu återstår är lite altanhäng, och en god middag.
Vädret har återigen visat sig från sin allra bästa sida. Solen har strålat. I Medelhavet har temperaturen legat på 23 grader. Vi har badat mycket. Solat ännu mer. Och ibland krupit in i skuggan när solen har bränt oss.
Även denna dag har vi varit ute en sväng på havet. Det var skönt, och svalkade behagligt. Denise och Thomas har varit ute på tandemskärmflygning. Dragna av en båt har de svävat uppe i luften i något som liknar en fallskärm. Det blåste ganska mycket, och kastvindar gjorde att det gungade rätt bra däruppe. Denise mådde illa när hon kom ner. Thomas var alldeles exalterad. Han tyckte att det var hur spännande som helst.
Ytterligare ett par var med på båten. Tanken var att de också skulle skärmflyga. Men en av de två tjejerna var livrädd, och vägrade. Den andra stackars tjejen var alldeles förtvivlad. Hon fick inte flyga ensam. Det hela slutade med att Thomas fick överta fruns biljett och följa med henne upp en andra gång. Behöver jag säga att han var som ett litet barn på julafton?
Hela dagen har vi sedan fått höra att han tjänade 25€ på den flygningen. Att han från början hade betalat 50€ för sin egen och Denise flygning har han glömt.
I eftermiddag har vi legat på stranden. Vi har blivit ett litet gäng här. Alla våra grannar i solstolarna omkring, är väl informerade om alla våra väskaffärer. Thomas har beklagat sig djupt. Medhåll får han av männen på stranden. Kvinnorna förstår inte vad han pratar om.
Denise gav sig iväg en runda upp till byn för att gå en sista runda i de små affärerna. Hon var borta en bra stund, och när hon väl kom tillbaka till stranden sa hon: ”Thomas, bli inte arg nu”. Ur en plastpåse plockade hon upp en…
Just det. En väska. Jag kan lova att jublet steg på stranden. Thomas såg ut som en levande fågelholk, och för en gångs skull var han mållös.
Thomas skyller på mig. Han påstår att jag har påverkat Denise, men naturligtvis är det inte så. Denise är en klok flicka, och den sista väskan hon köpte var jättesnygg.
Men det var den sista för denna resa. Nu blir det inte fler. Med sex nya väskor i packningen åker vi hem.
Ha en härlig kväll! / Ingrid
Vädret har återigen visat sig från sin allra bästa sida. Solen har strålat. I Medelhavet har temperaturen legat på 23 grader. Vi har badat mycket. Solat ännu mer. Och ibland krupit in i skuggan när solen har bränt oss.
Även denna dag har vi varit ute en sväng på havet. Det var skönt, och svalkade behagligt. Denise och Thomas har varit ute på tandemskärmflygning. Dragna av en båt har de svävat uppe i luften i något som liknar en fallskärm. Det blåste ganska mycket, och kastvindar gjorde att det gungade rätt bra däruppe. Denise mådde illa när hon kom ner. Thomas var alldeles exalterad. Han tyckte att det var hur spännande som helst.
Ytterligare ett par var med på båten. Tanken var att de också skulle skärmflyga. Men en av de två tjejerna var livrädd, och vägrade. Den andra stackars tjejen var alldeles förtvivlad. Hon fick inte flyga ensam. Det hela slutade med att Thomas fick överta fruns biljett och följa med henne upp en andra gång. Behöver jag säga att han var som ett litet barn på julafton?
Hela dagen har vi sedan fått höra att han tjänade 25€ på den flygningen. Att han från början hade betalat 50€ för sin egen och Denise flygning har han glömt.
I eftermiddag har vi legat på stranden. Vi har blivit ett litet gäng här. Alla våra grannar i solstolarna omkring, är väl informerade om alla våra väskaffärer. Thomas har beklagat sig djupt. Medhåll får han av männen på stranden. Kvinnorna förstår inte vad han pratar om.
Denise gav sig iväg en runda upp till byn för att gå en sista runda i de små affärerna. Hon var borta en bra stund, och när hon väl kom tillbaka till stranden sa hon: ”Thomas, bli inte arg nu”. Ur en plastpåse plockade hon upp en…
Just det. En väska. Jag kan lova att jublet steg på stranden. Thomas såg ut som en levande fågelholk, och för en gångs skull var han mållös.
Thomas skyller på mig. Han påstår att jag har påverkat Denise, men naturligtvis är det inte så. Denise är en klok flicka, och den sista väskan hon köpte var jättesnygg.
Men det var den sista för denna resa. Nu blir det inte fler. Med sex nya väskor i packningen åker vi hem.
Ha en härlig kväll! / Ingrid