När polisen gick i strid med en småskolelärarinna.

Idag är det dags! Husvagnen ska på plats, och frun i huset är så nöjd! I kväll blir det korvgrillning vid havet. Det har jag längtat efter.

I går skulle Thomas åka till Kalmar och lämna in sin ögonsten för däckbyte. Han har kört olagligt ett tag och jag hoppades att han skulle slippa böter. På nyheterna häromdagen sa de att sträckan till verkstaden inte var ett giltigt skäl att komma undan. Då sa Thomas: ”Då får de med mig att göra” 

Blixtsnabbt dök tanken på Maj upp i huvudet. Maj som har varit borta så länge, men som tillhörde min barn- och ungdomstid. 

Maj var lärarinna. Hon var sträng, och hon hade stor respekt bland sina elever. Hon var av den gamla skolan, och hon ville ha ordning och reda i sitt klassrum. Det var aldrig några problem för Maj.  

Jag gifte så småningom in mig i Majs släkt, och jag hade förmånen att få lära känna henne lite mer privat. När man lärde känna henne var hon trevlig. Hennes smörgåstårta har gått till historien som den godaste jag någonsin har ätit.  

Maj och hennes man hade inga egna barn. Det tror jag var en stor sorg för dem båda. De var alltid så engagerade i vår Marie när hon var liten. När hon fyllde år dök de upp med fina presenter, och de satt gärna och pratade bort en stund med mina föräldrar.  

Maj var en väldigt auktoritär kvinna. Hon var myndig i sin framtoning, och hon var inte att leka med när hon blev arg.  

Vid ett tillfälle hade polisen en nykterhetskontroll. De stoppade alla bilar, så också Majs.  

Maj blev fruktansvärt förnärmad. Hon skällde ut den stackars polisen efter noter. Hur kunde han tro att hon som småskolelärarinna skulle bruka rushaltiga drycker? Hon var väldigt upprörd, och polismannen visste inte riktigt hur han skulle hantera det. Det hela slutade med att Maj fick köra därifrån utan att blåsa. Hon är den enda person jag vet som har lyckats med det.  

Indignerat pratade hon om detta långt efteråt. Hur polisen hade mage att misstänka att hon drack brännvin, som hon själv uttryckte det. Det tyckte Maj var hemskt fräckt.  

Det minnet skramlade till när Thomas pratade om sitt i fantasin tänkta möte med polisen. Visst är det märkligt?  

Allt gick bra till slut. Polismakten var kloka nog att inte ha någon kontroll, och nu sitter sommardäcken på dyrgripen. Återigen kör han lagligt. 

Husvagnen står äntligen på plats. Ungarna har varit här och grillat korv, och nu ska Thomas och jag sätta oss ute en stund och bara njuta av att vi är här!

Ha en härlig kväll! /Ingrid