Magnus Uggla
Det är söndag, och vi är på väg hem efter en underbar helg i Stockholm. Vi har ätit gott, vandrat på stan och sett Magnus Uggla på Göta Lejon.
Vi sov på ett hotell som låg centralt, och det enda missöde som drabbade oss var att jag sent i går kväll lyckades sparka undan Thomas säng och ramla ner på golvet. Jag slog mig inte, och vi fick oss ett gott skratt.
Hotellfrukosten var precis i min smak. Jag har avnjutit mina pannkakor med sylt och vispgrädde. Thomas har förfasat sig i vanlig ordning, men han har lärt sig att jag är oförbätterlig.
Magnus Uggla fick stående ovationer i går kväll. Jag ville aldrig att kvällen skulle ta slut. Man rycktes med av hans sprudlande energi, och av alla duktiga artister och musiker runt honom. Med hjälp av dem bjöd Magnus Uggla både på sig själv och på en fantastisk show.
Jag funderade när vi gick hemåt på, att den här mannen faktiskt har funnits med under större delen av mitt liv.
1977 kom låten ”Varning på stan”, med Magnus Uggla. Jag gick i nian, och den spelades överallt på skolan. Jag hade precis sökt in till gymnasiet, och gruvade mig lite för allt det nya som skulle komma. Jag drömde om att bli läkare, och jag såg fram emot sommarlovet och mitt första riktiga sommarjobb. Jag skulle strax fylla sexton, och hela livet låg framför mig.
1983 kom ”Astrologen”. Den är en av mina absoluta favoriter, och jag spelade den om och om igen på min gamla skivspelare. Min äldsta dotter Marie skulle fylla ett år det året. Jag hade fullt upp med min lilla och mitt jobb på fiskeindustrin i Karlskrona. Vi hade flyttat från Ungskär, och hyrde en liten lägenhet som var inredd i ett magasin hos min bästa kompis Paola i Bredäng. Jag var fortfarande trygg i förvissningen om att mitt liv skulle fortsätta som en dans på rosor.
Under åren då jag läste i Lund, spelade vi: ”Ska vi gå hem till dig”, ”Vem kan man lita på”, ”Fula gubbar” och en annan favorit, ”Varje gång jag ser dig”. De låtarna väcker många minnen.
1989 föddes min andra dotter, Martina. Nästan samtidigt kom albumet ”35-åringen”, med ”Baby-boom, ”Jag mår illa”, och ”Rembrandt”.
Loffe och jag hade köpt hus i Truseryd. Vi hade skaffat en gammal Volvo, en liten katt och precis fått vårt andra barn. I huset bredvid bodde våra bästa vänner, och vi njöt av familjelivet. Högtalarna gick på högvarv i vårt lilla vardagsrum.
1993 var min tredje dotter Matilda två år. Då kom låten ”1:a gången”. Jag tycker fortfarande så mycket om den. Varje gång jag hör den så tänker jag på min lilla Matilda som i år fyller 28. Jag var det året nyskild, och hade insett att livet hade en annan sida.
2011 träffade jag Thomas. Det året gav Magnus Uggla ut albumet ”Innan filmen tagit slut” med ”Jag vill ha dig baby”, ”Gör mig till din man” och ”Tänker på dig”.
Jag var nykär och lycklig. Det är jag fortfarande. En underbar känsla som gör att jag nästan måste nypa mig i armen ibland för att förstå att det är sant.
Under alla mina år sedan 1977, bra som dåliga, har Magnus Ugglas musik strömmat ur mina högtalare. Det tycker jag är häftigt.
Showen igår var fantastisk. Det tror jag alla tyckte som var där. Jag hoppas att Magnus Uggla kommer att hålla på i många år till, och att jag även framöver kommer att få njuta av hans musik.
Nu är det dags för oss att stanna och äta lite. I morgon är det arbetsdag, och vardagen tar över efter en välbehövlig ledighet. På ett sätt ska det bli skönt.
Önskar er alla en härlig dag! / Ingrid
#MagnusUggla
Vi sov på ett hotell som låg centralt, och det enda missöde som drabbade oss var att jag sent i går kväll lyckades sparka undan Thomas säng och ramla ner på golvet. Jag slog mig inte, och vi fick oss ett gott skratt.
Hotellfrukosten var precis i min smak. Jag har avnjutit mina pannkakor med sylt och vispgrädde. Thomas har förfasat sig i vanlig ordning, men han har lärt sig att jag är oförbätterlig.
Magnus Uggla fick stående ovationer i går kväll. Jag ville aldrig att kvällen skulle ta slut. Man rycktes med av hans sprudlande energi, och av alla duktiga artister och musiker runt honom. Med hjälp av dem bjöd Magnus Uggla både på sig själv och på en fantastisk show.
Jag funderade när vi gick hemåt på, att den här mannen faktiskt har funnits med under större delen av mitt liv.
1977 kom låten ”Varning på stan”, med Magnus Uggla. Jag gick i nian, och den spelades överallt på skolan. Jag hade precis sökt in till gymnasiet, och gruvade mig lite för allt det nya som skulle komma. Jag drömde om att bli läkare, och jag såg fram emot sommarlovet och mitt första riktiga sommarjobb. Jag skulle strax fylla sexton, och hela livet låg framför mig.
1983 kom ”Astrologen”. Den är en av mina absoluta favoriter, och jag spelade den om och om igen på min gamla skivspelare. Min äldsta dotter Marie skulle fylla ett år det året. Jag hade fullt upp med min lilla och mitt jobb på fiskeindustrin i Karlskrona. Vi hade flyttat från Ungskär, och hyrde en liten lägenhet som var inredd i ett magasin hos min bästa kompis Paola i Bredäng. Jag var fortfarande trygg i förvissningen om att mitt liv skulle fortsätta som en dans på rosor.
Under åren då jag läste i Lund, spelade vi: ”Ska vi gå hem till dig”, ”Vem kan man lita på”, ”Fula gubbar” och en annan favorit, ”Varje gång jag ser dig”. De låtarna väcker många minnen.
1989 föddes min andra dotter, Martina. Nästan samtidigt kom albumet ”35-åringen”, med ”Baby-boom, ”Jag mår illa”, och ”Rembrandt”.
Loffe och jag hade köpt hus i Truseryd. Vi hade skaffat en gammal Volvo, en liten katt och precis fått vårt andra barn. I huset bredvid bodde våra bästa vänner, och vi njöt av familjelivet. Högtalarna gick på högvarv i vårt lilla vardagsrum.
1993 var min tredje dotter Matilda två år. Då kom låten ”1:a gången”. Jag tycker fortfarande så mycket om den. Varje gång jag hör den så tänker jag på min lilla Matilda som i år fyller 28. Jag var det året nyskild, och hade insett att livet hade en annan sida.
2011 träffade jag Thomas. Det året gav Magnus Uggla ut albumet ”Innan filmen tagit slut” med ”Jag vill ha dig baby”, ”Gör mig till din man” och ”Tänker på dig”.
Jag var nykär och lycklig. Det är jag fortfarande. En underbar känsla som gör att jag nästan måste nypa mig i armen ibland för att förstå att det är sant.
Under alla mina år sedan 1977, bra som dåliga, har Magnus Ugglas musik strömmat ur mina högtalare. Det tycker jag är häftigt.
Showen igår var fantastisk. Det tror jag alla tyckte som var där. Jag hoppas att Magnus Uggla kommer att hålla på i många år till, och att jag även framöver kommer att få njuta av hans musik.
Nu är det dags för oss att stanna och äta lite. I morgon är det arbetsdag, och vardagen tar över efter en välbehövlig ledighet. På ett sätt ska det bli skönt.
Önskar er alla en härlig dag! / Ingrid
#MagnusUggla