Lövmarknaden
Idag är det Lövmarknad inne i Karlskrona. Lövmarknaden är en gammal marknad, som har förändrats med åren. Istället för att som förr vara en boskapsmarknad, är den idag en marknad för knallar och hantverk.
Lövmarknaden har varit avsparken på mina midsomrar så länge jag kan minnas. Förutom ett år i femårsåldern, har jag alltid varit där. Det hör till.
När jag var fem år hade jag mässlingen. Jag var på bättringsvägen lövmarknadsdagen, men mamma vågade inte låta mig gå dit. Jag var så ledsen. Så liten jag var, så kommer jag fortfarande ihåg hur jag låg nerbäddad i mammas bäddsoffa i vardagsrummet och grät.
När jag var barn, fanns det gott om små tält på Stortorget i Karlskrona där Lövmarknaden ägde rum. Det var så spännande. Jag kunde ana mörkret därinne, och ibland få en skymt av kristallkulan. Då ilade det i magtrakten.
I dessa tält kunde man för en slant få veta sin framtid.
Utanför tälten satt kvinnor med böljande långa kjolar och långt svart hår.
Jag tyckte att de var så vackra. Så mystiska. Med en sorts skräckblandad förtjusning studerade jag dem i smyg.
Förutom sierskor, fanns det andra spännande saker på marknaden. Det fanns presentpåsar som var väldigt populära. Man betalade, och valde ut en fin påse ur stället. När man sedan öppnade den fanns det alltid lite småplock eller krimskrams därinne.
Det såldes också stinkbomber. Små ampuller av glas. När man kastade dem i gatan gick de sönder, och luktade fruktansvärt illa. Jag kan fortfarande komma ihåg lukten. Den var fasansfull.
Det fanns en man i Torhamn som var lite speciell. Han var inte så omtyckt, och vi barn var rädda för honom.
En midsommarafton var han nere på ”Lanternan” i Björkenäs och dansade.
Många ungdomar var på plats. Någon av dem hade en stinkbomb över sedan Lövmarknaden. Efter några glas öl, fick de en lysande idé. I smyg hällde de innehållet över den här mannens ena axel. Det blev inte så mycket mer dans för hans del. Damerna flydde förskräckta när han närmade sig.
På Lövmarknaden såldes det också i min ungdom ärtrör och gula ärter. Röret var ett vanligt plaströr, lagom stort för en ärta att passera.
Man tog en ärta i munnen, och blåste den sedan med full kraft mot någon. Det var mest killar som ägnade sig åt detta. De blåste ihärdigt ärter på tjejerna. Det gjorde rejält ont. Ärtrören förbjöds så småningom.
Jag kommer ihåg att min lillebror vid ett tillfälle en Lövmarknadsdag, hade köpt ett ärtrör och ett paket ärter. Min Marie som bara var ett par år då, lyckades i ett obevakat ögonblick få tag i, och peta upp en ärta i näsan. Ärtan svällde, och vi fick ta en runda in till akuten och plocka ut den.
Lövmarknaden är en fin tradition, även om den idag inte har så mycket likheter med min barndoms Lövmarknader. Mystiken är borta sedan många år. De vackra damerna med böljande kjolar är ett minne blott. Det finns inte längre några stinkbomber, och man behöver idag inte vara rädd för att få en ärta i ryggen.
Jag ska gå en runda runt Stortorget i år också. Det är mycket nostalgi i den här marknaden. Jag vill inte missa den. Jag ska njuta av atmosfären. Jag ska prata med en massa bekanta som jag träffar, och jag ska absolut köpa hem den obligatoriska påsen med nougat.
Ha en härlig dag! / Ingrid
#lövmarknadenkarlskrona
Lövmarknaden har varit avsparken på mina midsomrar så länge jag kan minnas. Förutom ett år i femårsåldern, har jag alltid varit där. Det hör till.
När jag var fem år hade jag mässlingen. Jag var på bättringsvägen lövmarknadsdagen, men mamma vågade inte låta mig gå dit. Jag var så ledsen. Så liten jag var, så kommer jag fortfarande ihåg hur jag låg nerbäddad i mammas bäddsoffa i vardagsrummet och grät.
När jag var barn, fanns det gott om små tält på Stortorget i Karlskrona där Lövmarknaden ägde rum. Det var så spännande. Jag kunde ana mörkret därinne, och ibland få en skymt av kristallkulan. Då ilade det i magtrakten.
I dessa tält kunde man för en slant få veta sin framtid.
Utanför tälten satt kvinnor med böljande långa kjolar och långt svart hår.
Jag tyckte att de var så vackra. Så mystiska. Med en sorts skräckblandad förtjusning studerade jag dem i smyg.
Förutom sierskor, fanns det andra spännande saker på marknaden. Det fanns presentpåsar som var väldigt populära. Man betalade, och valde ut en fin påse ur stället. När man sedan öppnade den fanns det alltid lite småplock eller krimskrams därinne.
Det såldes också stinkbomber. Små ampuller av glas. När man kastade dem i gatan gick de sönder, och luktade fruktansvärt illa. Jag kan fortfarande komma ihåg lukten. Den var fasansfull.
Det fanns en man i Torhamn som var lite speciell. Han var inte så omtyckt, och vi barn var rädda för honom.
En midsommarafton var han nere på ”Lanternan” i Björkenäs och dansade.
Många ungdomar var på plats. Någon av dem hade en stinkbomb över sedan Lövmarknaden. Efter några glas öl, fick de en lysande idé. I smyg hällde de innehållet över den här mannens ena axel. Det blev inte så mycket mer dans för hans del. Damerna flydde förskräckta när han närmade sig.
På Lövmarknaden såldes det också i min ungdom ärtrör och gula ärter. Röret var ett vanligt plaströr, lagom stort för en ärta att passera.
Man tog en ärta i munnen, och blåste den sedan med full kraft mot någon. Det var mest killar som ägnade sig åt detta. De blåste ihärdigt ärter på tjejerna. Det gjorde rejält ont. Ärtrören förbjöds så småningom.
Jag kommer ihåg att min lillebror vid ett tillfälle en Lövmarknadsdag, hade köpt ett ärtrör och ett paket ärter. Min Marie som bara var ett par år då, lyckades i ett obevakat ögonblick få tag i, och peta upp en ärta i näsan. Ärtan svällde, och vi fick ta en runda in till akuten och plocka ut den.
Lövmarknaden är en fin tradition, även om den idag inte har så mycket likheter med min barndoms Lövmarknader. Mystiken är borta sedan många år. De vackra damerna med böljande kjolar är ett minne blott. Det finns inte längre några stinkbomber, och man behöver idag inte vara rädd för att få en ärta i ryggen.
Jag ska gå en runda runt Stortorget i år också. Det är mycket nostalgi i den här marknaden. Jag vill inte missa den. Jag ska njuta av atmosfären. Jag ska prata med en massa bekanta som jag träffar, och jag ska absolut köpa hem den obligatoriska påsen med nougat.
Ha en härlig dag! / Ingrid
#lövmarknadenkarlskrona