Hur vi påverkas av olika möten
Måndag igen. Vi sitter i bilen på väg in till Karlskrona, och en ny arbetsdag. Jag hoppas på fint väder, och lite värme. Idag ska min syster Kerstin och jag gå ut och äta lunch. Vi gör det ibland, och vi har alltid en massa att prata om.
Kerstin och jag har ett favoritställe dit vi brukar gå. Det ligger i Lyckeby, och tjejen i kassan känner igen oss när vi kommer. Hon är så himla trevlig och det är mycket hennes förtjänst att vi går dit.
Jag känner få personer här i Emmaboda. Det finns ingen som jag spontant träffar på en fika. Alla de mina finns i Karlskrona. Det kan kännas lite ensamt ibland.
Vid ett tillfälle för några år sedan, var jag ute och gick en långrunda tidigt en morgon. Solen sken, och det verkade bli en härlig försommardag. När jag var nästan hemma igen kom det en man och en kvinna i sakta mak på cykel.
Kvinnan sken upp när hon fick syn på mig. Hon log stort och sa med eftertryck: ”Hej, vilken härlig dag det verkar bli!”
Jag vet inte om hon förväxlade mig med någon annan. Kanske var hon bara så generös som person. Det spelar ingen roll. Jag log hela den dagen. Jag mådde så gott i det.
En annan gång stod jag i en provhytt och provade en klänning. Jag gick ut från provhytten för att se mig själv på lite håll i den stora spegeln utanför. I samma ögonblick kom det ut en tjej från en annan hytt, och helt spontant utbrast hon: ”Gud så bra du passar i den färgen! ”
Min underbara kollega Annika Lundberg, funderar ibland över hur människor vi möter påverkar oss. Hon är klok min Annika.
Båda mina möten var väldigt korta, och mycket spontana. Men jag bär dem med mig med ett leende.
Jag tycker att det är så roligt att skriva. Att någon vill läsa det jag skriver känns fantastiskt! Jag är så otroligt glad över den positiva respons som jag har fått på den här sidan. Jag har fortfarande många tekniska detaljer som inte fungerar, men vi jobbar på det.
Under en tid framöver kommer jag kanske att dra ner lite på antalet inlägg. I alla fall är det min tanke. Det är inte alltid som den stämmer överens med verkligheten.
Dagarna blir längre, vi kommer in lite senare, och tiden framför datorn blir mindre. Det är svårt att hinna med allt man vill!
Ha en härlig kväll! /Ingrid
Kerstin och jag har ett favoritställe dit vi brukar gå. Det ligger i Lyckeby, och tjejen i kassan känner igen oss när vi kommer. Hon är så himla trevlig och det är mycket hennes förtjänst att vi går dit.
Jag känner få personer här i Emmaboda. Det finns ingen som jag spontant träffar på en fika. Alla de mina finns i Karlskrona. Det kan kännas lite ensamt ibland.
Vid ett tillfälle för några år sedan, var jag ute och gick en långrunda tidigt en morgon. Solen sken, och det verkade bli en härlig försommardag. När jag var nästan hemma igen kom det en man och en kvinna i sakta mak på cykel.
Kvinnan sken upp när hon fick syn på mig. Hon log stort och sa med eftertryck: ”Hej, vilken härlig dag det verkar bli!”
Jag vet inte om hon förväxlade mig med någon annan. Kanske var hon bara så generös som person. Det spelar ingen roll. Jag log hela den dagen. Jag mådde så gott i det.
En annan gång stod jag i en provhytt och provade en klänning. Jag gick ut från provhytten för att se mig själv på lite håll i den stora spegeln utanför. I samma ögonblick kom det ut en tjej från en annan hytt, och helt spontant utbrast hon: ”Gud så bra du passar i den färgen! ”
Min underbara kollega Annika Lundberg, funderar ibland över hur människor vi möter påverkar oss. Hon är klok min Annika.
Båda mina möten var väldigt korta, och mycket spontana. Men jag bär dem med mig med ett leende.
Jag tycker att det är så roligt att skriva. Att någon vill läsa det jag skriver känns fantastiskt! Jag är så otroligt glad över den positiva respons som jag har fått på den här sidan. Jag har fortfarande många tekniska detaljer som inte fungerar, men vi jobbar på det.
Under en tid framöver kommer jag kanske att dra ner lite på antalet inlägg. I alla fall är det min tanke. Det är inte alltid som den stämmer överens med verkligheten.
Dagarna blir längre, vi kommer in lite senare, och tiden framför datorn blir mindre. Det är svårt att hinna med allt man vill!
Ha en härlig kväll! /Ingrid