Grillmästare Thomas
Jag är tillbaka i Emmaboda igen. Jag sitter på innealtanen med ett glas rött. Thomas står på utedäcket och grillar kyckling. Denise är på sitt rum.
Vädret är inte det bästa. Det blåser kalla vindar. Thomas är tapper. Han ger sig inte.
Jag myser. Jag älskar fredagar. Vinet känns festligt, och det är lyxigt att slippa laga mat. Vanligtvis gör Thomas det varje fredag, men i sommar har det inte blivit så. Länets grillförbud har gjort sitt. Rutinerna i paradiset ser olika ut mot hemma, och det har också påverkat våra vanor.
Det är fördelen med hösten. Att man kommer in i normala rutiner igen.
Jag har sett fram emot det här med att grilla hela sommaren. Det är vi nog många som har gjort. Grillningen är ett naturligt inslag i matlagningen under den här årstiden, och därför har den här sommaren med totalt grillförbud varit annorlunda.
När jag var barn grillade vi aldrig. Som vuxen har jag funderat på varför. Kanske fanns det inte någon tradition för det. Man gjorde inte så här på landsbygden. Man lagade sin mat inne, och man åt för det mesta sina måltider inomhus. I alla fall hos oss.
Den enda gången vi grillade korv, var om min far efter någon dikesrensning eldade en hög med ris. Då brukade han kreta till några grillpinnar till oss barn. Mamma hade skickat med korv och bröd, och de här trekantiga solgula Festis-förpackningarna som fanns på den tiden.
Vi hade sällan tålamod att vänta tills elden blev till aska. I stället höll vi pinnen med en istucken korv direkt över elden. Om korven klarade sig och inte ramlade ner i det brinnande infernot och snabbt blev till aska, så blev den alltid kolsvart. Bränd och sprucken. Vad gjorde det. Med ett tjockt lager senap och ketchup på, smakade den himmelskt.
Jag har fortfarande som vuxen svårt att vänta på den perfekta glöden när jag grillar över öppen eld.
Det är inte alltid så stora händelser i livet som skapar fina minnen. Jag har så många enkla vardagsminnen från min barndom som fortfarande känns gott inombords.
Att växa upp på en gård var ibland arbetsamt, men det hade stora fördelar. Våra föräldrar var alltid tillgängliga. De tog sig tid när vi behövde, och de ställde alltid upp. Vi hade en samhörighet i familjen som var enorm.
Det var lugnt och gemytligt. Lite stressigt under vissa perioder av året, men då hjälptes vi åt.
Det var en annan tid. Lantbruket idag ser helt annorlunda ut. Bönderna har en helt annan press på sig, och det har hänt mycket inom jordbruket på femtio år. Det är tidens gång. Allting strävar mot utveckling. På gott och ont.
Det luktar fantastiskt gott hos mig just nu. Thomas är färdig med kycklingen. Han har dukat i matrummet, och Denise har kommit ner. Ljusen är tända på bordet.
I går var det sommar i paradiset. I dag är det höst i Emmaboda.
Ha en härlig kväll! / Ingrid
Vädret är inte det bästa. Det blåser kalla vindar. Thomas är tapper. Han ger sig inte.
Jag myser. Jag älskar fredagar. Vinet känns festligt, och det är lyxigt att slippa laga mat. Vanligtvis gör Thomas det varje fredag, men i sommar har det inte blivit så. Länets grillförbud har gjort sitt. Rutinerna i paradiset ser olika ut mot hemma, och det har också påverkat våra vanor.
Det är fördelen med hösten. Att man kommer in i normala rutiner igen.
Jag har sett fram emot det här med att grilla hela sommaren. Det är vi nog många som har gjort. Grillningen är ett naturligt inslag i matlagningen under den här årstiden, och därför har den här sommaren med totalt grillförbud varit annorlunda.
När jag var barn grillade vi aldrig. Som vuxen har jag funderat på varför. Kanske fanns det inte någon tradition för det. Man gjorde inte så här på landsbygden. Man lagade sin mat inne, och man åt för det mesta sina måltider inomhus. I alla fall hos oss.
Den enda gången vi grillade korv, var om min far efter någon dikesrensning eldade en hög med ris. Då brukade han kreta till några grillpinnar till oss barn. Mamma hade skickat med korv och bröd, och de här trekantiga solgula Festis-förpackningarna som fanns på den tiden.
Vi hade sällan tålamod att vänta tills elden blev till aska. I stället höll vi pinnen med en istucken korv direkt över elden. Om korven klarade sig och inte ramlade ner i det brinnande infernot och snabbt blev till aska, så blev den alltid kolsvart. Bränd och sprucken. Vad gjorde det. Med ett tjockt lager senap och ketchup på, smakade den himmelskt.
Jag har fortfarande som vuxen svårt att vänta på den perfekta glöden när jag grillar över öppen eld.
Det är inte alltid så stora händelser i livet som skapar fina minnen. Jag har så många enkla vardagsminnen från min barndom som fortfarande känns gott inombords.
Att växa upp på en gård var ibland arbetsamt, men det hade stora fördelar. Våra föräldrar var alltid tillgängliga. De tog sig tid när vi behövde, och de ställde alltid upp. Vi hade en samhörighet i familjen som var enorm.
Det var lugnt och gemytligt. Lite stressigt under vissa perioder av året, men då hjälptes vi åt.
Det var en annan tid. Lantbruket idag ser helt annorlunda ut. Bönderna har en helt annan press på sig, och det har hänt mycket inom jordbruket på femtio år. Det är tidens gång. Allting strävar mot utveckling. På gott och ont.
Det luktar fantastiskt gott hos mig just nu. Thomas är färdig med kycklingen. Han har dukat i matrummet, och Denise har kommit ner. Ljusen är tända på bordet.
I går var det sommar i paradiset. I dag är det höst i Emmaboda.
Ha en härlig kväll! / Ingrid