Fest i paradiset
Nu är jag tillfälligt tillbaka i Emmaboda igen. Jag är ganska trött, men så glad. Min avslutningsfest i går var lyckad. Jag kände mig så nöjd, och jag tror att folk uppskattade det.
Vädret visade sig från sin allra bästa sida. Solen sken. Det var varmt. Partytältet stod stadigt förankrat, och maten blev som jag hade hoppats.
Innan gästerna kom, hade jag en massa bekymmer. Jag var orolig för att maten inte skulle räcka, och för att kycklingen inte skulle vara färdig. För att det skulle bli för varmt, och för att det kanske skulle bli stelt och konstlat. Med tanke på mina arbetskamrater är det helt otroligt att jag bara tänkte den tanken.
Jag fick så många fina presenter, vackra ord, och blommor. Som den känslomänniska jag är, grät jag en skvätt.
Susanne och Annika hade gjort en frågetävling, om mig och mitt liv. Det var otippat, men väldigt kul. Jag insåg att jag har varit med om en hel del sedan jag började på Funktionsstödsförvaltningen.
Vid ett tillfälle skulle Annika och jag flyga till Stockholm. Vi träffades i Kalmar, på flygplatsen. Medan vi väntade på att få gå ombord på flyget, fick jag syn på en annan av våra kollegor. Jag gick glatt fram till honom, och började prata. Jag undrade vad han gjorde där, och han berättade att han hade ett eget företag som gjorde att han var i Stockholm minst en gång i veckan. Jag var djupt imponerad. Att jobba heltid som områdeschef och dessutom driva ett företag vid sidan om. Det ingav respekt.
Jag berättade det entusiastiskt för Annika när jag kom tillbaka. Frågade om hon visste. Annika tittade konstigt på mig. Hon förstod ingenting. Jag skrattade åt henne och pekade på vår gemensamma kollega. Mitt skratt kom av sig när hon till slut förstod sammanhanget och började gapskratta.
Mannen jag hade pratat en lång stund med var otroligt lik vår kollega, men det var inte han. Jag hade tagit fel. Vad den främmande mannen tänkte om mig vågar jag inte ens fundera på.
Många av mina dråpliga fadäser fanns med på den här quizen. Det var otroligt roligt, och den bjöd på många härliga skratt.
Kvällen gick alldeles för fort. Jag somnade med ett leende på läpparna, och idag har jag levt hela dagen på minnet av den. Tack finaste ni!
Ha en härlig kväll! / Ingrid
Vädret visade sig från sin allra bästa sida. Solen sken. Det var varmt. Partytältet stod stadigt förankrat, och maten blev som jag hade hoppats.
Innan gästerna kom, hade jag en massa bekymmer. Jag var orolig för att maten inte skulle räcka, och för att kycklingen inte skulle vara färdig. För att det skulle bli för varmt, och för att det kanske skulle bli stelt och konstlat. Med tanke på mina arbetskamrater är det helt otroligt att jag bara tänkte den tanken.
Jag fick så många fina presenter, vackra ord, och blommor. Som den känslomänniska jag är, grät jag en skvätt.
Susanne och Annika hade gjort en frågetävling, om mig och mitt liv. Det var otippat, men väldigt kul. Jag insåg att jag har varit med om en hel del sedan jag började på Funktionsstödsförvaltningen.
Vid ett tillfälle skulle Annika och jag flyga till Stockholm. Vi träffades i Kalmar, på flygplatsen. Medan vi väntade på att få gå ombord på flyget, fick jag syn på en annan av våra kollegor. Jag gick glatt fram till honom, och började prata. Jag undrade vad han gjorde där, och han berättade att han hade ett eget företag som gjorde att han var i Stockholm minst en gång i veckan. Jag var djupt imponerad. Att jobba heltid som områdeschef och dessutom driva ett företag vid sidan om. Det ingav respekt.
Jag berättade det entusiastiskt för Annika när jag kom tillbaka. Frågade om hon visste. Annika tittade konstigt på mig. Hon förstod ingenting. Jag skrattade åt henne och pekade på vår gemensamma kollega. Mitt skratt kom av sig när hon till slut förstod sammanhanget och började gapskratta.
Mannen jag hade pratat en lång stund med var otroligt lik vår kollega, men det var inte han. Jag hade tagit fel. Vad den främmande mannen tänkte om mig vågar jag inte ens fundera på.
Många av mina dråpliga fadäser fanns med på den här quizen. Det var otroligt roligt, och den bjöd på många härliga skratt.
Kvällen gick alldeles för fort. Jag somnade med ett leende på läpparna, och idag har jag levt hela dagen på minnet av den. Tack finaste ni!
Ha en härlig kväll! / Ingrid