En viktig person

Solen är uppe. Göken har varit vaken en stund. Det är ett härligt ljud att vakna till. Thomas sover i husvagnen. Jag sitter uppkrupen i en stol i förtältet med Ipaden i knäet. Det är mysigt.

Igår firade vi Felicia här nere vid havet. Hon var lite sliten efter natten, men på gott humör. Mormor och Ruben kom ner en runda, och vi hade en trevlig eftermiddag. Vi badade och fikade. Till att sluta av det hela åt vi lite god mat.

Lille Karl var i vattnet, och Thomas hade fått med sig sina badbyxor.

Det är så fantastiskt när den där lille ungen sträcker armarna mot mig och vill komma upp. När jag ser hur han lyser upp när Thomas och jag kommer. Även om han tyr sig mest till Thomas, börjar jag ta mark.

Det är en underbar känsla att få vara en viktig person i den här lille mannens liv. Jag vill så gärna vara för mina barnbarn, som min egen mormor en gång var för mig. Inga stora åthävor men närvarande i vardagen. Som mormor vill jag lämna efter mig ett ljust minne. Ett avtryck.

Häromdagen fick jag ett sms från Martina. Hon hade övervägt länge med sig själv, och kommit fram till att Karl var redo att sova borta en natt. Även om hon själv inte var det, så tyckte hon att det var dags. Så när studenten är över, ska vi låna den lille och kanske storebrorsorna om de är på plats en natt. Det ser vi fram emot!

Nu ska jag gå upp på gården och se om mamma har kaffet färdigt. Se hur hon har det, och prata bort en stund.

Ha en härlig dag! / Ingrid