En ny generation med husägare

Det är tidig morgon i paradiset. Det är kallt ute. Det är inte längre lika mysiga morgnar, även om hösten har sin charm.

I går var det lite kaos i Emmaboda. Denise hade glömt sin nyckel hemma när hon åkte till skolan, och kom inte in i huset när hon kom hem. Thomas var i skogen i Kvisingsbo.

Torkan har gått hårt åt skogen i sommar. Barkborre-angreppen är förödande och bröderna har fullt upp. Det är tur i oturen att Thomas inte har börjat jobba än.

Det löste sig. Som alltid. Denise hade sin dator med sig hem, och fick sätta sig en stund på inne-altanen och plugga lite. Jag fick tag i Thomas, som körde hem från gården lite tidigare.

Denise är makalös på att glömma sin nyckel. Hon har den nästan aldrig med sig.

Jag lever lite mitt eget liv här i paradiset. I går eftermiddag körde jag bort en runda till min syster Kerstin igen. Hennes dotter Annika var där, och det var roligt att träffa henne. När barnen var små träffades vi så ofta, men idag är det långt mellan gångerna.

Vi beställde pizza, och Annika visade huset som hon och pojkvännen Marcus ska bygga framöver.

Hon var så uppe i sina planer. Hon var så lycklig. Det var så härligt att se henne.

Jag kommer så väl ihåg när Loffe och jag köpte huset i Torhamn för 350 000 kronor. Jag minns dagen vi fick nyckeln, och känslan när vi för första gången steg över tröskeln som husägare.

Vi fick hjälp av kompisar med tapetsering, och de möbler vi redan hade passade in. Vi hade inga krav på att allt skulle vara nytt, vi var så nöjda som det var.

Marie var sex år gammal 1988, och Martina föddes drygt ett år efter det att vi hade flyttat in. Det var en lycklig tid.

Jag kommer också ihåg att vi hade tur med räntan när vi skrev lånen till huset med banken. De första fem åren klarade vi oss på ”bara” 12,6%.
Under de åren räknade man alltid med att en heltidslön gick åt till boendet.

Det var en annan tid. Det känns inte så längesedan, och samtidigt känns det som en evighet bort. Det har blåst så många vindar sedan den dagen.

Nu är det en ny generation som blir husägare.

Martina och Martin ska förhoppningsvis köpa huset i Torhamn under hösten. Det är deras tur nu. Huspriserna är betydligt högre idag. Räntan är garanterat lägre nu än då, men känslan av glädje är förmodligen densamma.

Ha en härlig dag! / Ingrid