En härlig tjej från min barndom
I fredags var kaoset ett faktum. Igen. Thomas som skulle plocka ner partytältet och köra tillbaka stolar och bord till Sibbaboda skola, hade samtidigt lyckats med konststycket att boka in både besiktning av husbilen, och en klipptid i Nybro.
Han skulle vara på besiktningen i Nybro klockan 14.00, och det tar en stund att ta sig dit. Dessutom skulle han hem till Emmaboda först, duscha och hämta husbilen. Jag blev så trött. Alltid detta kaos.
När han äntligen hade kommit iväg och jag hade fikat uppe hos mamma tillsammans med målaren fick jag ett mysigt besök av en gammal vän nere i husvagnen.
Heléne är en av mina äldsta vänner. Jag har känt henne sedan jag flyttade till Björkenäs i början på sjuttiotalet. Jag har alltid tyckt om henne, och det jag mest av allt förknippar med Heléne är hennes oförställda glädje.
Hon har och har alltid haft ett medryckande skratt. Ett underbart leende. Ibland blir det precis som för mig lite tokigt, men då bjuder hon på det. Jag tycker så mycket om henne, och jag blir glad bara av att se henne. Är det sant som de säger att ett skratt förlänger livet, då kommer Heléne att bli väldigt gammal.
Vi satt i skuggan under ett träd och pratade minnen. Det är så spännande när man träffar en vän från förr. Man minns ofta olika saker, det är häftigt.
Jag berättade för Heléne att mina första minnen av henne var att hon ofta kom cyklande till badstranden nedanför vårt för att bada. Nästan alltid hade hon sin lillasyster Anna-Karin på pakethållaren. Anna-Karin var ett antal år yngre, och hon tyckte säkert att det var mysigt att få följa med storasyster till stranden.
Det känns lite konstigt att tänka på att den där lilla där bak p cykeln, idag har egna vuxna barn.
Heléne berättade i sin tur att jag vid ett tillfälle hade träffat henne på Stortorget i Karlskrona, och att jag då hade frågat med ett leende om hon var gravid. Heléne hade nekat tvärt, men jag hade ändå propsat lite på det. Det minns inte jag.
Heléne hade fortfarande lite dåligt samvete för att hon hade nekat, när det mycket riktigt var så. Som den spontana människa hon är bad hon om ursäkt. Finaste Heléne. Hon hade varit så rädd att nyheten skulle sprida sig i byn för snabbt, och jag förstår henne. Var det något byborna var bra på förr så var det att prata.
När vi kom i de övre tonåren umgicks vi mycket, Heléne och jag. Vi var också mycket tillsammans med Mats och Bengt, ytterligare två tonåringar från byn.
Vi hade otroligt roligt ihop. Som vi skrattade de åren. Vi satt hemma hos varandra ibland på kvällarna och fikade, och ibland åkte vi iväg någonstans. Det var en mysig tid. Jag tänker på den ibland. Den var så enkel och så okomplicerad.
Under åren har jag stött på Heléne ibland. Då pratar vi alltid en stund. Vi är vänner på Facebook, men för övrigt har vi varit dåliga på att hålla kontakten. Därför var det så roligt när hon hörde av sig. Det var så roligt att träffa henne igen, och vi hade så mycket att prata om.
Heléne är en sådan fin tjej. Hon är varm och omtänksam, och jag vet att hon är uppskattad både i yrkeslivet och privat.
Jag hoppas att hon alltid kommer att få vara samma härliga tjej. Att hon fortsätter att sprida glädje omkring sig, och att hon även fortsättningsvis kan bjuda sin omgivning på många härliga skratt.
Finaste Heléne.
Ha en härlig kväll! / Ingrid
Han skulle vara på besiktningen i Nybro klockan 14.00, och det tar en stund att ta sig dit. Dessutom skulle han hem till Emmaboda först, duscha och hämta husbilen. Jag blev så trött. Alltid detta kaos.
När han äntligen hade kommit iväg och jag hade fikat uppe hos mamma tillsammans med målaren fick jag ett mysigt besök av en gammal vän nere i husvagnen.
Heléne är en av mina äldsta vänner. Jag har känt henne sedan jag flyttade till Björkenäs i början på sjuttiotalet. Jag har alltid tyckt om henne, och det jag mest av allt förknippar med Heléne är hennes oförställda glädje.
Hon har och har alltid haft ett medryckande skratt. Ett underbart leende. Ibland blir det precis som för mig lite tokigt, men då bjuder hon på det. Jag tycker så mycket om henne, och jag blir glad bara av att se henne. Är det sant som de säger att ett skratt förlänger livet, då kommer Heléne att bli väldigt gammal.
Vi satt i skuggan under ett träd och pratade minnen. Det är så spännande när man träffar en vän från förr. Man minns ofta olika saker, det är häftigt.
Jag berättade för Heléne att mina första minnen av henne var att hon ofta kom cyklande till badstranden nedanför vårt för att bada. Nästan alltid hade hon sin lillasyster Anna-Karin på pakethållaren. Anna-Karin var ett antal år yngre, och hon tyckte säkert att det var mysigt att få följa med storasyster till stranden.
Det känns lite konstigt att tänka på att den där lilla där bak p cykeln, idag har egna vuxna barn.
Heléne berättade i sin tur att jag vid ett tillfälle hade träffat henne på Stortorget i Karlskrona, och att jag då hade frågat med ett leende om hon var gravid. Heléne hade nekat tvärt, men jag hade ändå propsat lite på det. Det minns inte jag.
Heléne hade fortfarande lite dåligt samvete för att hon hade nekat, när det mycket riktigt var så. Som den spontana människa hon är bad hon om ursäkt. Finaste Heléne. Hon hade varit så rädd att nyheten skulle sprida sig i byn för snabbt, och jag förstår henne. Var det något byborna var bra på förr så var det att prata.
När vi kom i de övre tonåren umgicks vi mycket, Heléne och jag. Vi var också mycket tillsammans med Mats och Bengt, ytterligare två tonåringar från byn.
Vi hade otroligt roligt ihop. Som vi skrattade de åren. Vi satt hemma hos varandra ibland på kvällarna och fikade, och ibland åkte vi iväg någonstans. Det var en mysig tid. Jag tänker på den ibland. Den var så enkel och så okomplicerad.
Under åren har jag stött på Heléne ibland. Då pratar vi alltid en stund. Vi är vänner på Facebook, men för övrigt har vi varit dåliga på att hålla kontakten. Därför var det så roligt när hon hörde av sig. Det var så roligt att träffa henne igen, och vi hade så mycket att prata om.
Heléne är en sådan fin tjej. Hon är varm och omtänksam, och jag vet att hon är uppskattad både i yrkeslivet och privat.
Jag hoppas att hon alltid kommer att få vara samma härliga tjej. Att hon fortsätter att sprida glädje omkring sig, och att hon även fortsättningsvis kan bjuda sin omgivning på många härliga skratt.
Finaste Heléne.
Ha en härlig kväll! / Ingrid