En dag på stranden
Jag vaknar upp i mitt paradis. Det är tidigt. Denise sover uppe hos mormor. Thomas är i Emmaboda med sina flickor. Det känns lite konstigt att han inte är här. Jag saknar honom.
När vi åkte ut till Björkenäs i går, stannade Denise och jag på Willys och handlade.
Jag självscannar alltid. Jag tycker att det är så smidigt.
När jag hade betalat mina varor, glömde jag att scanna mitt kvitto på väg ut. Disträ sprang jag rätt in i grindarna vid utgången, som naturligtvis inte öppnade sig. Personalen tittade misstänksamt på mig. Denise suckade högt. Tog ifrån mig kvittot, och såg till att vi kom ut.
Det är inte så lätt alla gånger, det här med självscanning. Första gången Thomas skulle göra det utan att jag var med, stod han på MAXI vid Ica-korts terminalen där man kan ladda kortet med rabattkuponger, en hel kvart och drog sitt kort utan att av förklarliga skäl få ut någon scanner.
Till slut förbarmade sig en vänlig själ över honom och visade hur han skulle göra, och i vilken apparat.
När vi slutligen hade packat in våra varor i husvagnen, gick vi ner till stranden vid havet nedanför gården. Det var skönt. Det fläktade friskt. Solen sken från en klarblå himmel, och det var en fantastisk dag.
Vi stannade en bra stund. Alla barn och barnbarn förutom Felicia som jobbade, var med. Jag älskar att få rå om dem. Småfolket badade konstant, medan vi andra satt och pratade.
När vi blev sugna på lite att äta gick Hedda och jag bort till husvagnen och fixade några kassar med bröd, kaffe och andra godsaker. Vi genade över sjöängen på vägen tillbaka. Det skulle vi inte gjort.
Hedda ramlade i sjön och slog sig på benet. Det gjorde ont. Hon ångrade djupt att hon hade följt med mig.
Själv höll jag inte på att komma under eltråden som håller korna borta från badstranden. Ungarna hade väldigt roligt åt mina gymnastiska övningar.
På kvällen åt vi middag i förtältet. Det gick våldsamt till. Barnen hade varit på high Chaparral dagen innan och fått varsin pistol med knallskott. Vi levde i rena vilda västern emellanåt.
När de andra hade åkt hem satt Denise och jag kvar i förtältet och spelade kort. I kylskåpet hittade vi lite godis och läsk. Det var härligt. Vi skrattade mycket, och Denise visade mellan given foton från Gothia cup.
Jag vann naturligtvis kortrundorna, men Denise tog det med ro.
Vi bestämde oss för att ta en runda på cykeln ner till campingen som i kväll och köpa glass. Det vet jag att vi båda ser fram emot.
Man får ta tillvara på de där stunderna med barnen som man får. Fånga ögonblicket, och njuta av tillfället. Jag försöker verkligen göra det.
Nu ska jag ta en runda upp till mamma. Fika och prata bort en stund, innan det är dags att köra in till jobbet.
Ha en härlig dag! / Ingrid
När vi åkte ut till Björkenäs i går, stannade Denise och jag på Willys och handlade.
Jag självscannar alltid. Jag tycker att det är så smidigt.
När jag hade betalat mina varor, glömde jag att scanna mitt kvitto på väg ut. Disträ sprang jag rätt in i grindarna vid utgången, som naturligtvis inte öppnade sig. Personalen tittade misstänksamt på mig. Denise suckade högt. Tog ifrån mig kvittot, och såg till att vi kom ut.
Det är inte så lätt alla gånger, det här med självscanning. Första gången Thomas skulle göra det utan att jag var med, stod han på MAXI vid Ica-korts terminalen där man kan ladda kortet med rabattkuponger, en hel kvart och drog sitt kort utan att av förklarliga skäl få ut någon scanner.
Till slut förbarmade sig en vänlig själ över honom och visade hur han skulle göra, och i vilken apparat.
När vi slutligen hade packat in våra varor i husvagnen, gick vi ner till stranden vid havet nedanför gården. Det var skönt. Det fläktade friskt. Solen sken från en klarblå himmel, och det var en fantastisk dag.
Vi stannade en bra stund. Alla barn och barnbarn förutom Felicia som jobbade, var med. Jag älskar att få rå om dem. Småfolket badade konstant, medan vi andra satt och pratade.
När vi blev sugna på lite att äta gick Hedda och jag bort till husvagnen och fixade några kassar med bröd, kaffe och andra godsaker. Vi genade över sjöängen på vägen tillbaka. Det skulle vi inte gjort.
Hedda ramlade i sjön och slog sig på benet. Det gjorde ont. Hon ångrade djupt att hon hade följt med mig.
Själv höll jag inte på att komma under eltråden som håller korna borta från badstranden. Ungarna hade väldigt roligt åt mina gymnastiska övningar.
På kvällen åt vi middag i förtältet. Det gick våldsamt till. Barnen hade varit på high Chaparral dagen innan och fått varsin pistol med knallskott. Vi levde i rena vilda västern emellanåt.
När de andra hade åkt hem satt Denise och jag kvar i förtältet och spelade kort. I kylskåpet hittade vi lite godis och läsk. Det var härligt. Vi skrattade mycket, och Denise visade mellan given foton från Gothia cup.
Jag vann naturligtvis kortrundorna, men Denise tog det med ro.
Vi bestämde oss för att ta en runda på cykeln ner till campingen som i kväll och köpa glass. Det vet jag att vi båda ser fram emot.
Man får ta tillvara på de där stunderna med barnen som man får. Fånga ögonblicket, och njuta av tillfället. Jag försöker verkligen göra det.
Nu ska jag ta en runda upp till mamma. Fika och prata bort en stund, innan det är dags att köra in till jobbet.
Ha en härlig dag! / Ingrid