Bloggtankar


Jag har haft en mysig stund i Björkenäs med mamma och Ruben. När jag åkte därifrån, satt de på varsin stol i gräset och vinkade.

Det var ett fantastiskt väder just där. Solen sken, och det var varmt.

Nu har jag bloggat i en månad. Det har varit så otroligt roligt, och jag har fått en sådan fantastisk respons. Ni ska veta att jag uppskattar det!

Jag har lärt mig så mycket på vägen.

Aldrig hade jag kunnat tro att det var så svårt att få till det tekniska. Jag trodde i min enfald att en blogg var ett färdigt koncept, och att det bara var att gå in och skriva. Så var det inte.

Det dyker hela tiden upp nya saker, som jag inser att jag behöver. Varje gång ringer jag i panik till Martinas sambo Martin. Nu råkar Martin vara en väldigt tålmodig och lugn svärson. Han ställer alltid upp.

Från början tänkte jag använda den här bloggen till mycket tankar och funderingar. Jag ville också ha ett forum att lägga ut mina noveller i. Det finns alldeles för lite här i världen som är gratis.

Så mycket tankar och funderingar har det inte blivit. Istället har minnena avlöst varandra, och det har varit fantastiskt roligt. Det känns också som att det har varit uppskattat.

Nu har bloggen dippat ett tag. Det är helt naturligt, smekmånaden är över. Så är det för de flesta bloggar.

Så nu tänker jag om lite. Jag kommer fortfarande att lägga ut noveller. Jag kommer också att fortsätta lägga ut mina minnen, men inte lika ofta.

Det är viktigt med innehåll. Jag vill ha en blogg som ger någonting. Ett leende, en tanke, eller kanske en varm känsla. Jag vill lämna ett avtryck hos den som läser.

Jag ska prova med att lägga ut lite kortare inlägg, med kanske ett lite längre på kvällen. Vad jag ska skriva om vet jag inte riktigt. Kanske lite mer om min vardag, och min härligt galna familj.

Thomas har varit ett otroligt stöd under den här resan. I timmar har vi suttit på altanen och funderat. Thomas är en väldigt klok man, men inte för inte så passar han väl in i familjen kaos. Entusiastiskt har han kommit med det ena galna förslaget efter det andra, och jag har fått mig många härliga skratt.

Jag skulle uppskatta väldigt mycket om ni skulle vilja hjälpa mig genom att tala om vad ni tycker. Vad ni vill läsa om, och kanske ge mig lite tips och idéer på hur jag går vidare.

Tack för att ni finns, och för att ni läser. Det betyder mycket för mig.

Ha en härlig kväll! /Ingrid