Aiya Napa, här kommer vi!!

Vilken underbar dag vi har haft idag! Solen har strålat från en klarblå himmel, och det har varit riktigt varmt.  

Vi är tillbaka i Emmaboda igen. Huset är upp och nervänt. Här ligger kläder och prylar överallt, och kaoset är ett faktum.  

I natt åker Thomas, Denise och jag till Ayia Napa på Cypern. Det ska bli underbart att komma iväg en vecka. Vi har haft det ganska turbulent på många områden ett tag, och jag tror att vi behöver det här.  

Datorn tar jag med mig, och jag hoppas att jag ska kunna lägga ut i alla fall några inlägg under den här veckan. Jag ser framför mig hur jag sitter där under ett parasoll med min Ipad, medan solen skiner och livet leker.  

Det känns overkligt, men underbart. Om jag sedan lyckas få ut mina inlägg på bloggen är däremot lite oklart. Varken Thomas eller jag är speciellt tekniska, och vi får väl se om vi får till det med hjälp av Denise. Om ni inte hör av mig så vet ni nu varför.  

Just nu rusar vi runt varandra bland all packning, medan känslan av att ingenting blir gjort är påtaglig. Märkligt nog brukar det alltid lösa sig till slut, även om det just nu känns långt borta.   

Hoppas nu bara att allt förblir lugnt härhemma medan vi är iväg, och att ungarna håller sig friska.  

2017 var vi tre veckor på Kuba. Det var tre fantastiska veckor, och vi njöt av ledighet och upplevelser.  

Någon vecka efter det att vi hade åkt, blev Matilda sjuk. Hon fick ont i magen, och feber. Efter ett besök på akutmottagningen opererades hon akut för en inflammerad blindtarm som var på väg att spricka. 

Hon låg inlagd på sjukhuset några dagar, men repade sig ganska snabbt. Ingen ville oroa oss, och Martina gjorde som hon alltid gör när jag är borta. Hon tog över mammarollen för sina syskon, och hon hade full koll på Matilda. 

Matilda har dessutom världens finaste pojkvän. Axel fanns också där. Det gör han alltid. Det är så skönt att veta. 

Axels farmor gick också bort under de här veckorna. Hon var gammal, men sorgen är densamma.

Som om inte det räckte, så blev Matilda och Axel i samma veva tvungna att avliva sin älskade katt som blev akut sjuk.  

Felicia var med sin pappa i Lund och opererade knutor på stämbanden, och var ganska medtagen och ledsen när vi väl kom hem. 

Thomas bror Anders är världens bästa. När vi är iväg, flyttar han alltid hem till oss och tar hand om katten Elsa. Så gjorde han också denna gång.  

Elsa som då bara var liten, lyckades rymma hemifrån. I två dagar letade Anders efter henne, innan hon genom ett inlägg på FB kom tillrätta. 

Allt det här fick vi till oss när vi kom hem. Vi bestämde oss på stående fot för att aldrig mer åka utomlands.  

Det har vi glömt nu.  

Nu är Anders på plats. Väskorna är äntligen packade och klara. Det är dags att sova några timmar, innan vi sätter oss i bilen och kör till Köpenhamn vid kl. 00:30 i natt. 

Ha en härlig kväll, och håll tummarna för att allt går bra! / Ingrid