Önskan om en God Jul
Julaftons morgon. Timmen är tidig, familjen sover. Huset är städat. Klapparna ligger under granen, och förväntan ligger i luften. Termometern ute visar på -8 grader, och marken är täckt av snö. En vit jul i Emmaboda.
Jag älskar julen. Det har jag alltid gjort. När vi var barn sov Kerstin alltid över i mitt rum natten till julafton. Till min säng hörde en utdragssäng, och den bäddade mamma upp. Jag tror att mina föräldrar tyckte att det var rätt praktiskt att ha oss på samma ställe. Då kunde vi hålla varandra sällskap om vi inte kunde sova.
Till sent på kvällen låg vi sedan där och pratade, spända av förväntan. Fyllda av tankar på vad morgondagen skulle föra med sig. Spekulationer runt julklappar, och drömmar om dess innehåll. Det är så fina minnen.
Lite oroliga var vi också. När vi gick och la oss såg huset ut som det brukade. Ingenting påminde om jul, och det funderade vi alltid över. Tänk om julen inte skulle komma…
Vi hade inte behövt oroa oss. När vi vaknade på julaftons morgon var huset pyntat. Julgardinerna var uppsatta, och kakelplattorna vid spisen var klädda med de klistermärken som var så populära på 60- och 70-talen. Så också kylskåpet.
Tomtar var utplacerade lite överallt och det knastrade från vedspisen. Mamma griljerade den nykokta skinkan, medan hon sjöng med i de julsånger som strömmade ut från grammofonen. Frukostbordet stod dukat med finporslin, julservetter, sill, och annat som hörde ett frukostbord en julafton i en lantbrukarfamilj på sjuttiotalet till.
Jag minns så väl den där känslan av lugn som kom över mig, och som efterhand ersattes av en bubblande känsla av ren lycka. Julen var här.
Sedan mina barn föddes har mitt fokus på vad som är viktigt förändrats, men min förväntan är densamma.
Jag ser fram emot att få fira julen i kretsen av de mina. Yngste barnbarnet Karl ska träffa tomten för första gången. Det ska bli spännande. Jag hoppas att maten kommer att smaka, och att Denise ska uppskatta julklappen som hon har önskat sig så länge.
Hela dagen ska jag njuta av känslan. Kanske dricka lite glögg och se Kalle Anka på tv. Slå in den sista julklappen som ligger i köket, tända alla ljusen i stakarna, och bara umgås med min härligt kaotiska familj. Julen är återigen här.
Med detta inlägg vill jag önska min familj, mina fantastiska vänner, fina läsare och alla andra som hamnar på sidan, en riktigt God Jul! / Ingrid
Jag älskar julen. Det har jag alltid gjort. När vi var barn sov Kerstin alltid över i mitt rum natten till julafton. Till min säng hörde en utdragssäng, och den bäddade mamma upp. Jag tror att mina föräldrar tyckte att det var rätt praktiskt att ha oss på samma ställe. Då kunde vi hålla varandra sällskap om vi inte kunde sova.
Till sent på kvällen låg vi sedan där och pratade, spända av förväntan. Fyllda av tankar på vad morgondagen skulle föra med sig. Spekulationer runt julklappar, och drömmar om dess innehåll. Det är så fina minnen.
Lite oroliga var vi också. När vi gick och la oss såg huset ut som det brukade. Ingenting påminde om jul, och det funderade vi alltid över. Tänk om julen inte skulle komma…
Vi hade inte behövt oroa oss. När vi vaknade på julaftons morgon var huset pyntat. Julgardinerna var uppsatta, och kakelplattorna vid spisen var klädda med de klistermärken som var så populära på 60- och 70-talen. Så också kylskåpet.
Tomtar var utplacerade lite överallt och det knastrade från vedspisen. Mamma griljerade den nykokta skinkan, medan hon sjöng med i de julsånger som strömmade ut från grammofonen. Frukostbordet stod dukat med finporslin, julservetter, sill, och annat som hörde ett frukostbord en julafton i en lantbrukarfamilj på sjuttiotalet till.
Jag minns så väl den där känslan av lugn som kom över mig, och som efterhand ersattes av en bubblande känsla av ren lycka. Julen var här.
Sedan mina barn föddes har mitt fokus på vad som är viktigt förändrats, men min förväntan är densamma.
Jag ser fram emot att få fira julen i kretsen av de mina. Yngste barnbarnet Karl ska träffa tomten för första gången. Det ska bli spännande. Jag hoppas att maten kommer att smaka, och att Denise ska uppskatta julklappen som hon har önskat sig så länge.
Hela dagen ska jag njuta av känslan. Kanske dricka lite glögg och se Kalle Anka på tv. Slå in den sista julklappen som ligger i köket, tända alla ljusen i stakarna, och bara umgås med min härligt kaotiska familj. Julen är återigen här.
Med detta inlägg vill jag önska min familj, mina fantastiska vänner, fina läsare och alla andra som hamnar på sidan, en riktigt God Jul! / Ingrid