Återhämtning

Tidig morgon. Jag är tillbaka i Emmaboda igen. En rykande kopp kaffe står på fönsterbrädan. Själv sitter jag uppkrupen i soffan med datorn i knäet. Solen är uppe, och katten Elsa är för en gångs skull inne. Hon sover så gott i fåtöljen i hörnet. Huset är tyst. Det är min tid.

Just nu känner jag mig lite sliten. Det har varit en turbulent period i mitt liv. Jag är trött. Bacillerna älskar mig just nu. Jag åker på den ena infektionen efter den andra. Jag skulle behöva ta det lite lugnt. Sitta i husvagnens förtält med en bra bok. Brodera på lille Karls adventskalender, eller sitta och fika med en god vän. Bara få göra det som jag tycker är roligt.

Men det är svårt. Det är alltid något som måste hinnas med. Just nu är det veden. Thomas är stressad, och tiden rinner i väg. 

Det är så viktigt med återhämtning. Jag vet det. Det är så viktigt att ta sig den där tiden som man behöver för att komma igen. Göra något roligt som ger ny energi. Strunta i det ständigt pockande dåliga samvetet.

När jag bodde i Torhamn brukade jag och bästisen Ann, alltid börja dagen med en milarunda. Vid fem på morgnarna gav vi oss iväg, och det tog oss drygt en och en halv timme att komma runt.

Under den tiden ventilerade vi allt som behövde ventileras. Vi fick motion, och vår dagliga dos av frisk luft. Det var roligt, och det var skönt. När jag kom till jobbet var jag pigg.

Det var återhämtning på hög nivå.

Men det kommer att bli bättre. Allt löser sig alltid, och sommaren är snart här. I husvagnen finns inte så mycket att göra, och vem vet. Kanske blir det en och annan runda i sommar.

Ha en härlig dag! / Ingrid