Äntligen helg
Fredag igen. Idag hoppar jag över träningen på min motionscykel. Jag är för trött. Bakom mig lägger jag en rolig, men tuff vecka. Det är som min Thomas säger. Jag är inte tjugo år längre. Även om jag ibland tror det.
I stället sitter jag uppkrupen i min soffa med datorn i knäet. Kaffet står på fönsterbrädan, och det luktar himmelskt i rummet. Dagens bästa stund. Den är min.
Det känns lyxigt. Att få ta det lite lugnt, innan jag ska köra till jobbet vid 06.00.
I går flyttade vi ut Felicia ur lägenheten i Karlskrona. Matilda och Axel hjälpte till, och det gick trots allt relativt snabbt. Efter flytten gick vi på Mc Donalds och åt. Det fanns inte mycket energi runt vårt bord. Jag tror att vi var lika slut allihop. Klockan var mycket när vi äntligen kom hem, och jag stöp i säng.
Felicia får bo hemma ett tag, i avvaktan på en ny lägenhet. Jag vet att hon tycker att det känns tufft, men vi får hjälpas åt och göra det bästa av det. Det kommer att gå bra.
Den första veckan på mitt nya jobb har varit bra. Jag har träffat en massa härliga människor. Jag har en mentor som är helt fantastisk, och jag lär mig massor varje dag.
När jag har kommit hem om dagarna har jag varit helt slut. Efter maten har jag däckat i soffan, och jag har inte gjort någonting hemma. Tvätthögen har växt, och dammsugaren har skrikit efter mig, men det spelar ingen roll. Jag har inte haft någon ork.
Just nu lägger jag min energi på jobbet. Jag vet att det är så det är i början. Det kommer att bli så mycket lättare när rutiner och ny kunskap sitter.
Min städning springer inte ifrån mig. Inte tvätten heller. Det kommer tid och ork för det också.
Det viktigaste för mig just nu är att jobbet känns bra.
Jag börjar få lite koll. Med det kommer ett hopp om att det ska gå bra. Jag har vant mig vid sjukhuskläder, och jag tycker att det känns helt okej.
Sjukhusvärlden känns fortfarande ny och outforskad. Jag har fortfarande en massa att lära, och jag kommer att fortsätta att ställa tusen frågor. Ett tag till.
Nu börjar klockan bli mycket. Den här stunden på morgonen går alltid lika fort. Det har blivit dags att ta tag i livet igen. Ännu en arbetsdag ligger framför mig, innan jag kan ta helg.
Jag ser fram emot familjens altanhäng i kväll. Lite fotboll med Denises lag på idrottsplatsen, och Thomas hemlagade middag.
Livet kan vara sämre!
Ha en härlig fredag! / Ingrid
I stället sitter jag uppkrupen i min soffa med datorn i knäet. Kaffet står på fönsterbrädan, och det luktar himmelskt i rummet. Dagens bästa stund. Den är min.
Det känns lyxigt. Att få ta det lite lugnt, innan jag ska köra till jobbet vid 06.00.
I går flyttade vi ut Felicia ur lägenheten i Karlskrona. Matilda och Axel hjälpte till, och det gick trots allt relativt snabbt. Efter flytten gick vi på Mc Donalds och åt. Det fanns inte mycket energi runt vårt bord. Jag tror att vi var lika slut allihop. Klockan var mycket när vi äntligen kom hem, och jag stöp i säng.
Felicia får bo hemma ett tag, i avvaktan på en ny lägenhet. Jag vet att hon tycker att det känns tufft, men vi får hjälpas åt och göra det bästa av det. Det kommer att gå bra.
Den första veckan på mitt nya jobb har varit bra. Jag har träffat en massa härliga människor. Jag har en mentor som är helt fantastisk, och jag lär mig massor varje dag.
När jag har kommit hem om dagarna har jag varit helt slut. Efter maten har jag däckat i soffan, och jag har inte gjort någonting hemma. Tvätthögen har växt, och dammsugaren har skrikit efter mig, men det spelar ingen roll. Jag har inte haft någon ork.
Just nu lägger jag min energi på jobbet. Jag vet att det är så det är i början. Det kommer att bli så mycket lättare när rutiner och ny kunskap sitter.
Min städning springer inte ifrån mig. Inte tvätten heller. Det kommer tid och ork för det också.
Det viktigaste för mig just nu är att jobbet känns bra.
Jag börjar få lite koll. Med det kommer ett hopp om att det ska gå bra. Jag har vant mig vid sjukhuskläder, och jag tycker att det känns helt okej.
Sjukhusvärlden känns fortfarande ny och outforskad. Jag har fortfarande en massa att lära, och jag kommer att fortsätta att ställa tusen frågor. Ett tag till.
Nu börjar klockan bli mycket. Den här stunden på morgonen går alltid lika fort. Det har blivit dags att ta tag i livet igen. Ännu en arbetsdag ligger framför mig, innan jag kan ta helg.
Jag ser fram emot familjens altanhäng i kväll. Lite fotboll med Denises lag på idrottsplatsen, och Thomas hemlagade middag.
Livet kan vara sämre!
Ha en härlig fredag! / Ingrid